De är mycket som händer nu. 

Många saker har jag fått svar på tack vare två underbara grannar! 

Vad skulle jag göra utan dom. De har verkligen ställt upp på mej. 

Jag tror jag har lyckats visa min uppskattning oxå. 

Jag tog mej en promenad i morse eller förmiddags, med hunden. Efter alla måsten.

Vi gick i skogen, för där brukar jag alltid kunna fundera och släppa allt.

Men ist fick jag bara panikångest och tog den lilla rundan bara, sen hem.

Panikångesten kommer oftare och oftare nu mera. 

men ska jag lyssna på min "familj" är de inbillning. För oavsett vad jag tycker och tror,

är de inte så!