Jag fick lära mig i skolan att i sverige har man yttrande frihet.

Jag fick även lära mig att innan man dömmer någon ska man lyssna 

på hela händelseförloppet. Och om de är mellan flera människor, ska man

lyssna på alla parter innan man bildar sig en uppfattning.

I helgen fick jag lära mig att så är inte fallet. Händer de något

är de bara den sidan som är mest drabbad som har all yttrande rätt

och de andra vet inte vad de tycker eller tänker. 

De finns de som tycker att de aldrig gör fel, och aldrig behandlar andra

fel. De finns även de som TROR att en 5åring ALDRIG ljuger. Utan att

det som barnet säger, de är sant och att alla andra barn ljuger.

Jag vet att mina barn ljuger. Jag vet även att ett av mina barn, inte kan inse

sin skuld. Hon kan heller inte erkänna att hon gjort fel. Men de är upp till mig att

lära henne det. 

Eller så ska jag bara låta bli, och låta henne bli som vissa andra. 

Storhets vansinne skulle min farfar sagt. 

Varför är mina tankar, värderingar och åsiker inte värda nått?

Varför har inte jag rätt att yttra mig, och tala om min version

av händelsen? 

Många hårda ord från alla håll.

Tyvärr eller TUR NOG kommer bara EN sida fram i historien.

Det ingen berättar är att samma UNGE har blive biten av 3 olika hundar, klöst ett otaligt anta gånger av katter.

Men de ska vi håll atyst om. För varken barna eller föräldrarna gör fel, i den familjen.

Finns de då inge delaktig skuld/ansvar hos föräldrar och barn?!

Är de bara djur + ägare som gör fel och har ansvar/skyldigheter

Och DE som säger sig inte gjort nå eller sagt nå -  utan är helt oskyldiga?!

Vilken värld lever de i??

Vilken TUR att de eller deras barn aldrig gör fel.

Ansvaret sitter hos föräldrarna, som INTE lärt sina barn att respektera DJUR!!

DEN person DE anklagar har endsat tage ställning för att skydda sina barn som DE skällde på och anklagade.

Och tack vare DERAS agerande och handlande har andras barn (mina) komme i kläm och mått väldigt dåligt.

Men de ska vi heller inte prata högt om, för de har ingen betydelse.

För de är inte DERAS BARN utan DEN´s och HENNE´S

Fyra dagar med Rocky har redan gått. :D 

Rocky är våran hund, han är 7 månader och är en blandras mellan stövare och spets.

Han är super livlig och busig. Men väldigt lätt lärd. Han rycker och sliter inte i kopplet 

när vi är ute och går heller.

De första två nätterna med Rocky var jobbiga, men nu sover han hela nätterna och behöver 

inte gå ut på morgonen förrän vid sju (beroende på när vi är vaken)

Väntar fortfarande på brev från Landstinget. Hoppas jätte mycket på ett positivt svar nu.

Orkar inte ha så här ont längre. 

Är glad för att jag kan börja gå på promenader igen. Trottstar min smärta, men de gör inte 

lika ont längre heller så de går åt rätt håll.