Nu har jag kommit igång med promenaderna. Har gått nästan varje dag i 3 veckor nu. Känns jätte bra. Vissa dagar har jag gått 12km.

Efter 14dagar gick jag upp 3kg, vilket gjorde att jag mådde skit dåligt. Men sedan började jag äta mindre men ändå motionera. Då började jag  gå ner.

Så jag fortsätter med mina promenader, och äta mindre. Jag hoppas de räknas då jag springer med kargonger i morgon och på lördag då jag ska flytta.
Men jag ska försöka hinna med en promenad i morgon. Blev bara en liten idag. Och ingen igår. Då var de alldeles för kallt.

Idag har jag haft fullt upp. De gillar jag.

De blev ingen promenad förrän på eftermiddagen idag.

De började med ca -15grader (termometern har gått sönder)

Mitt i dagen var de ca 8- då gick vi ut en sväng, men leslie sov i soffan :D

Sen vid två gick vi ut och gick, olivia vill motionera. Vilket jag inte ogillar.

Vi satte leslie i vagnen och travade iväg.

På väg hemåt hör jag ett litet visslande ljud så jag stannar upp och lyssnar. (hade gått och visslat själv innan i min egen lilla värld som jag alltid hamnar i då jag är ute å går) Och naturligtivs slutade ljudet. Så jag fortsätter, och börjar vissla igen. Då kommer ljudet igen, så jag går sakta å lyssnar noga. Då hör jag att de kommer från Leslie!!! Blev så förvånad. Och hon stolt då jag sa: Vilken duktig flicka. :D

Idag var de första dagen på dagis för leslie.. hon blev jätte glad när vi skulle dit. Vi tog en promenad idag, så när vi nästan var framme höll hon på att somna i vagnen, trotts kylan.. :)

Och när vi väl var framme, ville hon inte stanna, de skulle ju vara ute.. Och det gillar inte leslie. De går jätte bra att lämna henne om de ska vara inne. Då har hon inte ens tid att säga hejdå till mej.. :D

Nu ikväll när jag höll på att packa upp ett paket med lite heminredning, inne höll de frigolit lådor.

Leslie tog av sig byxorna och sa issa, satte sig på lådan och kissade..

hmm nu åkte pottan fram fort. hahaha

Hon har tagit av sig blöjan i en vecka eller två nu, men hon har aldrig sagt nå.

Och de har ju hänt att hon kissat på golvet.

Men jag hoppas nu att hon kommer att säga till oftare att hon vill kissa.. Pottan får ju stå framme :D hihi

Tänk om de fann kurage eller lite eller egentligen mycke motståndskraft att köpa, på apoteket eller vanliga affärer.. Faan va bra de hade varit, hade nog varit många med mig som varit lycklig då.

De är ju så lätt å gå å skåp äta, man går förbi kylen, kikar in å hittar nå smaskigt

Men faan va dåligt jag mår efteråt.

Som ikväll, kände mej lite törstig och små sugen. Skulle gå in i köket å ta lite the och vatten, men hittade chokladkladdemuffins i kylen. Två stycken, tog med mig dom och satte mej i soffan.. mmmm gott..

men sen fick jag ont i magen och mådde dåligt för att jag proppat i mej dom.

Så jag gick och spydde upp dom, fick inte upp allt, men nästan iaf..

Bra jävla sjuk.

Blir lång promenad i morgon, men de hjälper ju inte.. suck..

hatar mej själv.. vill ju verkligen gå ner i vikt.

Ja, jag hoppas verkligen jag får operationen.

Hatar min kropp.

Men jag hoppas även att jag kommer kunna komma ut och gå mer framöver, de är ju inte lika kallt längre.Och om jag får råd ska jag prova en ny tablett som kommit som ska göra att fettförbränningen och mättnadskänslan ökar.

De vore bra om de funkade.

För jag är så less på att ha värken och inte kunna ha nå kläder.

Varför har just jag gener som gör att jag har lätt att lägga på mej och svårt att få bort fett.. hmmm..

Men jag hoppas jag får den här hjälpen, min kropp orkar inte den här övervikten längre.

Idag blir min lilltjej stor. Tänk att 11 år redan gått.. herre gud, snart är hon 18 och har flyttat hemifrån.

Hon är redan som en tonåring, till sätt och humör.

Va man verkligen så uppkäftig och respektlös när man själv var liten?! Har inge minne av det iaf..

Jag, leslie och Olivia gick in och väckte henne med hennes egen chokladtårta saft och paket. Hade tänt några ljus på brickan oxå.

Hon fick kläder som jag hade tänkt hon skulle ha idag.

Efter det gick de ner och emmes kompis (som sovit över här) vera gick och dushade.

Pappsen var här så han fixade håret på Leslie.. hihi.. tuppkam.. så häftig ;D

Kortet jag gjorde till Emme...

Jag tänkte börja skriva av mej om mitt största problem.

Min vikt. Hatar min kropp och min vikt. Har kämpat sedan jag var liten med övervikt. Och ju äldre jag blivit och efter alla barn så blir de ju inte direkt lättare att gå ner i vikt. Och dessutom har ekonomin och tid och allt annat stor roll då de gäller att gå ner i vikt oxå.

Jag har ju fördelen att jag tycker om att gå ut och gå, men då har ju vädret stor betydelse oxå.

Men för ungefär ett år sedan (maj 2010) gick jag till doktorn och talade om vad jag ville och då starade processen på allvar. Jag begärde att få en gastro operation (vet inte de exakta namnet på det)

Men jag har varit till en dietist, provat tabletter min första läkare skrev ut, och som den här läkaren oxå skrev ut. Men han skickade en remiss till en psykolog, för det var nästa steg i processen.

Nu har jag bytt läkare igen, men till en kvinna, som förstår mina problem mycket väl. Och som kunde sätta sig in i min sittuation. Kändes skönt att äntligen få lite gehör. För enl alla tester så är min ämnesomsättning bra, men min kropp tillgodoser sig all energi som maten ger.

eller så är de bara de att jag äter totalt helt fel trotts dietistens råd. (men va vet man, min kropp kanske ska ha allt tvärtom)

Jag slutade med p-sprutan oxå, och efter det har mitt sötsug avtagit drastiskt. vilket känns jätte skönt. Har även kunnat minska på portionerna. Nu återstår bara träning.

Men jag kommer inte iväg till nån lokal för att träna, dels för att jag inte har någon som kan passa barnen och sedan jag har inte riktigt råd att lägga så mycket pengar på sånt.. De är tufft att ha 3 barn själv och inget jobb.. man prioriterar alltid annat, än sig själv. (kläder till mej brukar jag faktiskt köpa om de behövs :D)

 Den 14:e januari ska jag tillbaka till psykologen, mitt 4 möte med honom har jag för mej. Men jag har fått honom att förstå att jag verkligen vill ha operationen, men att jag är villig att göra vad som hellst för att ändå ändra på mig så jag kan ändra mitt beteende mot mat. och allt sånt..

Så vi får väl se hur de går..

(uppdateringar kommer... )