De blev sommar och allt kändes lättare. Med solen kom livslusten, skaparglädjen och orken tillbaka. Vi började få rutinerna att funka. Fåglarna kvittar på morgonen när man gå ut med hunn. Jag började städa och få ordning i mitt hem.

En dag när vi ätit färdigt och Olivia kom in på sitt rum, skrek hon som om hon blive stucken av en kniv. Jag hörde paniken i hennes röst. Jag förstod på engång vad som hänt.
Hon grät och grät.
Katten Trassel hade ätit upp lilla vita.

Några dagar senare började Trassel bli svag, slutade att äta. I lördags 1juni märktes de på henne att allt inte stod rätt till. Jag började leta efter nr till veterinären. Precis som jag hittade det, tog Trassel sina sista tunga andetag.
Vi grät.
Vi åkte till mormor och morfar för att begrava henne.
De va tungt.
Älskade lilla katt.